Tittade på kort från i somras, det är bara nio månader sedan och
Ester har vuxit så himla mycket. Helt plötsligt förstår jag varför alla
föräldrar säger att tiden går så fort, herregud vad mycket som händer
med en liten tjej på ynka nio månader.
I somras strosa hon runt och
charmade alla i sina små skor och helt plötsligt så pratar hon för
fullt, lägger pussel och härmas. Den senaste upptäckten är att man kan
säga "Nej!", att man faktiskt inte behöver göra precis som mamma eller
pappa säger utan att man kan säga ett litet ord som innebär att man får
bestämma själv. Nej! Så kan man helt plötsligt vägra borsta tänderna,
eller byta blöja eller ha på sig en viss tröja. Vilken fantastisk
upptäckt det måste vara. Självständighet!
Och så kan hon räkna!!! På
kvällarna när vi går och lägger henne så förutom att läsa bok brukar vi
roa oss med att räkna fingrar och tår. Mest på skoj liksom, för att hon
ska komma till ro. Och så en dag i förra veckan hörde jag henne säga
ett-två-tre-fyra-sex-sju-åtta-nio-tio! Ni kan tro att här satt två
ingenjörer då med ett brett brett leende och ögon som lyste VÄRLDENS
SMARTASTE BARN!! Hehe. Det är en härlig känsla den där "jag är oändligt
stolt över mina barn"-känslan.
Sen fattar ju vi också att det mest är en ramsa som imse vimse spindel osv.. men ändå.. SMAAAAAAAAAAART! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar