Läste i en kvällstidning här om dagen om Nya Zeelands krigsdans Haka som deras landslag brukar utföra i början av en match, rugby- och basketlandslaget i alla fall.
Det
slog mig att alla borde ha en krigsdans. Jag kan komma på många
situationer då den känns användbar. Innan ett avdelningsmöte, inför ett
Friskis-pass eller varför inte ta en stunds krigsdans i en väntande
bankomatkö.
Eller är det bara min gamla
högstadiedröm som gör sig påmind igen. Att livet, om så bara för fem
minuter skulle brista ut i en glad musikal. Mattanterna skulle kasta
slevarna högt upp i luften och skrålande köra till svenskaläraren som
gav ett solo, medan alla klasskompisarna glatt dansade på borden. Var
det verkligen så mycket begärt? Tänk om livet bara vore en musikal lite
då och då, vad kul folk skulle haft. Känns som att de där Nya
Zeeländarna har fattat grejen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar