Går på vernissage

Idag öppnade mamma sitt första vernissage hemma hos dem i Stora Hult, vi var där redan när de öppnade klockan 10 och blev bjudna på cider och snittar. Hon var väldigt spänd och förväntansfull över hur många som skulle tänkas komma. När hon sen "stängde" vid 15 så ringde jag henne och frågade hur det hade gått och till hennes stora lycka hade hon fått sålt så mycket som 9 av 20 tavlor! Då hon har tänkt ha öppet hela påsken så anar jag att de flesta nog blir sålda till slut. Så himla roligt. Min duktiga mamma!
Vi åkte dock hem vid 12, Ester somnade i bilen och så småningom somnade både Mikael, jag och Sixten i soffan här nere. Vaknade halv tre av att min kusin och hennes familj bultar på dörren och ville titta förbi och spana in nytillskottet. En glad överraskning!
Nu är klockan 21 och inom 30 minuter så kommer jag att börja titta i kors av trötthet så lika bra att avsluta och förbereda sig för sängen. Ester är inne i en period där hon om man har tur sover till 6.00 och Sixten väcker ju mig lite titt som tätt på nätterna så jag är rätt så seg såhär på kvällar, nätter och morgnar.
Beroende på vilken förälder du frågar så kommer du säkert få olika svar, men frågar du mig så är det tuffaste med att ha barn sömnbristen. Det är verkligen skitjobbigt i perioder, ingen mening att hymla med det. Och sömn har alltid varit väldigt viktigt för mig, för att illustrera ett exempel kan jag berätta om när jag gick i gymnasiet och hade fått praktik på en av Perstorp ABs fabriker på Borneo, Indonesien, jag var 17 år och skulle flyga med två jämngamla till andra sidan jorden och det enda jag oroade mig för och funderade på var vad de kunde tänkas ha för sängar och om det skulle gå att sova i hettan och om det var dag när vi kom ner och hur många timmar jag inte skulle kunna sova på osv osv. Som sagt.. sömn.. nu går jag och lägger mig. Godnatt!