Vi bor som sagt på Hallandsåsens sluttning, med utsikt till Helsingborg, Kullen och Skälderviken. En bit nedanför oss mynnar Hallandsåstunneln ut, den södra tunnelöppningen. Det har varit ett pågående projekt i mer eller mindre 23 år.
Om en månad är det färdigt. Jag tycker det är heelt fantastiskt. Som vissa tänker om kungabröllop och Sverige tar brons i VM, så fantastiskt. Detta långa projekt som nu ska få ett slut. Som jag får vara med om!
När tågen nu kör förbi oss, alltså inte genom tunneln, tutar de vid två obevakade övergångar. Det är ett vaneljud som hörs över halva Bjäre. När jag är vid stranden hos mamma och pappa eller när jag irrar mig upp på åsen för att springa hör jag det tuta och vet då att klockan är 20 över eller 20 i.
Nu precis tutade det och jag vet att jag borde gå upp och borsta tänderna. Imorgon är det slut på tutandet. För alltid!
Det känns sorgligt och samtidigt så spännande.
Snart kommer alla att kunna åka igenom åsen, i 8 km, tack vare alla Sveriges duktiga ingenjörer (och en massa utländska ingenjörer som hjälpt till).
Och inte nog med det. Förslöv ska få en tågstation. Helt plötsligt är den här lilla pärlan på jorden ett namn på kartan. Inte bara som Peabs huvudkvarter och metropolen på Bjäre. Utan som ett ställe där tågen stannar, där man kan leva och bo och bara vara tjugo minuter på tåget ifrån jobbet eller skolan.
Jag mår bra.
Imorgon ska jag lyssna efter den sista tutan. Sen ska jag boka in invigningen och se fram emot Eric Saade skråla till Manboy i takt med att tågen börjar rulla.
Mot framtiden. Halleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar