9 dagar innan beräknat datum, den 12 mars föddes vår efterlängtade lillebror. 3800 g och 52 cm lång. Alldeles tagna var vi av dig och ditt guldiga långa hår.
Storasyster var trevande och nyfiken. Vad är detta för ett ömtåligt litet knyte.
Efter första natten ihop vaknade jag av att du låg bredvid mig. Sällan har jag sett något så sött. Du hade lyckats krypa ur din pyamas och såg ut som en liten sköldpadda som ålat ur sitt eget skal under natten. Tryggt sovandes bredvid mina hjärtslag. Min sköldpadda.
Du var ofta nöjd, sällan grät du. Jag ammade 78 gånger om dygnet och det var all tröst du behövde.
Och när du inte ammade hängde du ibland tryggt kvar i bärsjalen vid mitt bröst.
Förundrat följde du Ester och mig om dagarna. Ofta ofta blev du avbruten när du åt. Ester som smög iväg och jag som var tvungen att smyga efter, hämta pussel, hämta vatten. Ofta skulle hon ha ett glas mjölk precis när du skulle ha mjölk av mig. Så istället för långa amningar var fjärde timma, körde vi korta var 30 minut. :)
Stolt var jag när du bara växte och växte och blev rund och go och lång!
På ditt födelsedagskalas satt du nöjt i din babysitter och kollade på allt ståhej tills du tillslut somnade en smula bortglömd. Inte lätt att vara lillebror.
Många gånger var det hopplöst att lägga från dig när du somnade i famnen, tills en dag då jag knäckte gåtan. Mage! Du sov nästan en hel natt på mage och jag sov tacksamt bredvid. Sen den natten har du alltid sovit på mage. Jag har för länge sedan övertalat mig själv om att det går alldeles utmärkt trots BVC råd att inte göra det. Vi röker inte, vi är inte fulla när vi sover, Sixten är inte prematurbarn och är inte det minsta undernärd så risken för spädbarnsdödlighet är så liten den kan bli. Han sover på mage.
Tänk att du var så liten så du fick plats i docksängen.
Du blev stark i nacken och kunde se världen från ett annat perspektiv.
Och du var som sagt väldigt nöjd och glad. När vi var på bröllop när du bara var 4 månader satt du i pappas knä och tittade, tills du blev trött, ammade och sov resten av kvällen. Bilresan hem hade dock kunnat gå bättre, då fick det vara nog och du ville bara hem.
En dag strax innan semestern kunde du sitta i din stol med lite hjälp av några kuddar.
Så åkte vi på ditt livs första husvagnssemester. Och du var lika nöjd för det. Så länge du fick fortsätta sova vid mitt bröst, på mage bredvid mig eller i din vagn så var läget lugnt. Som tur var var det lagom varmt och mycket skugga på vår plats. Perfekt för spädbarn, 2-åringar som inte tycker om solhatt och föräldrar som inte direkt är soldyrkare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar