Sidor

tisdag 11 mars 2014

Tar vagnen till biblioteket

Igår skulle jag ut och springa. Men eftersom jag inte riktigt fått rutin på det än så är det lite svårt att komma ut. Och det känns inte alls särskilt kul att ha jobbat en hel dag och sen 1½ timme efter att jag kommit hem säga hejdå till barnen igen. Det är i och för sig bara för en halvtimme eller så, men ofta är det inte tiden som är det jobbiga utan själva avskedet.

Så igår när Ester sa "Men snälla mamma, snälla, jag kan väl få hänga med och springa. Jag vill också springa mamma." Så sa jag; "Okej, du får hänga med!" Jag såg på henne hur paff hon blev, det hade hon inte räknat med. Vi letade upp springskor till henne, springbyxor och springtröja osv. Och när vi var klara bestämde hon att hon nog ändå ville åka i vagnen och eftersom det börjat skymma på och bli kallt tog vi Sixtens vagn istället för hennes sulky. Han har ju en varm och go åkpåse där hon kunde sitta och ha det mysigt.

Jag tänkte först att jag inte skulle springa, jag tror att man måste ha speciella springvagnar för att de inte ska finnas en risk att de välter. Men å andra sidan springer jag inte mycket snabbare än om man går i rask takt så jag småsprang lite ändå. Tog med mig en bok att lämna på biblioteket och tänkte att det får bli målet, fram och tillbaka till biblioteket. När vi kom fram till biblioteket så hade det öppet! Vilket flyt! Så vi lånade lite böcker och pratade med bibliotikarien innan vi sprang hemåt igen.

Jag har skrivit i min blogg förut att jag älskar bibliotek, men jag tycker det är värt att nämna en gång till. Jag tycker det är fantastiskt att det finns ett ställe, som är mysigt, varmt och hemtrevligt med gullig personal och som man dessutom kan få låna hem böcker från! Underbart! Jag lånade en deckare till mig och fyra böcker till Ester och Sixten, bland annat Spyflugan Astrid av Maria Jönsson. Den var riktigt rolig.



Ester tyckte nog det var jättemysigt att få vara liten igen och ligga i Sixtens vagn och dessutom få hänga med när jag sprang. Hon lurade oss till och med att hon somnat och jag bar upp henne tyst i sängen och när jag började klä av henne sätter hon sig upp och säger "Mamma, nu vill jag inte sova mer" och flinar.

Det var ett perfekt vardagsäventyr och så roligt att hinna umgås bara med Ester på en vardag. När vi kom hem så sov Sixten redan, vilket gav mig lite dåligt samvete för att jag knappt hunnit träffa honom. Hur jag än gör lyckas jag alltid ge mig själv lite dåligt samvete, en mammas lott må tro?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar