Turen har kommit till Ester att vara förakoleavdelningens "veckans kompis".
Hon har längtat en evighet efter att bli utfrågad och få stå i centrum och berätta om allt hon tycker om. Det var inte så många som behövde fråga något. Hon pratade på av sig själv, en fråga fick hon dock, om hon gillade att cykla.
Nästa dag fick hon ta med sig en sak och tog då med sig sin favoritfilt som hon fått av farmor.
Fröken löken. Älskade unge.
Äntligen tillbaka på tåget.
Jag tyckte att det var så bekvämt när jag jobbade i Halmstad och tog tåget från Båstad. Jag läste ut en ny bok varje vecka på tåget, skrattade med mina fina pendlarvänner, hade bra rutin på att avsluta jobb när jag slutade och inte 8-10-13 minuter över 16.00 och jag tankade bilen drygt en gång i månaden.
Nu är jag alltså tillbaka på tåget och idag var första gången jag hoppade på det i Förslöv. Mikael lämnar barnen på dagis med bilen och tar sen tåget. Så när jag kommer i eftermiddag vid 14 så står bilen på stationen. Smidigt.
Ännu bättre blir det om kontoret flyttar ut på Berga. Då kan jag hoppa av en station tidigare.
Nu ska jag försöka hitta en bok att roa mig med. Eventuellt nobelpristagaren i litteratur om det inte är för tungt. Det lät så viktigt med alla dessa historier från förr och sovjet om jag förstått det rätt. Om inte så fungerar alltid Kepler eller någon annan deckare, jag är inte så värst kräsen. Ultimata boken är nog; rätt mycket kärlek och spänning samt inga barn (klarar inte av att läsa om eller titta på film om barn för jag är så rädd att det ska hända något hemskt).
Min uppdaterade R90 jacka. Hittade den på rea på sportamore.se.
Jag syns jättebra och jag slipper ha väst i modell xxl som hela tiden håller på att trilla av.
Sjukt snabb dessutom.
Funderade ett tag på att skaffa såna där kompressionsbrallor. Vad jag förstått är det jättedyra byxor som trycker ihop ens muskler så att man blir snabbare. Fråga mig inte hur den vetenskapen fungerar men det gör den säkert. Jag tror dock jag struntar i det tåget och väntar tills trenden kompressionsmössa är här. Komprimerar ihop hjärnan och får en att prestera bättre mentalt. DET tycker jag låter som en bra idé, då ska jag ha den jämt på jobbet
Den här lilla skapelsen gjorde mig så stolt i förra veckan att jag mmsade bilden till hela släkten.
Ester hade fått syn på en äggkartong på dagis och förvandlade den till en adventsljusstake med färg och majsbågar till lågor.
Stolt!
Pedagogerna var lika imponerade som jag faktiskt och undrade om vi målade och pysslade mycket hemma. Vet inte om vi pysslar så särskilt extra mycket men pysslar gör vi. Bakar, målar lite, pusslar, tejpar och tejpar och tejpar.
Nu är det läggdags, jag hoppas på en natt utan mardrömmar. Inatt drömde både jag och Sixten mardrömmar. Och när vi vaknade alla fyra i vår stora säng så låg alla tätt och trångt. Sixten låg dock med huvudet vid Mikaels fötter. Förstår inte hur han lyckats snurra ner där när det var så trångt.
