Tar helg

Fredag - Ledig dag. Vi åkte till Laholmsbadet denna fredag också. Av alla dagar jag väljer att ta ledigt så visade det sig att en kompis till mig, Emmy också tagit ledigt. Och av alla ställen vi väljer att åka till på vår lediga dag så åker vi till Laholmsbadet båda två. Så i duschen sprang vi på varandra, ganska otippat vill jag påstå. Ester sov över hos mamma och pappa på kvällen och eftersom Sixten ofta somnar tidigt så hade vi världens möjlighet att göra vad som helst. Nu i efterhand kan jag tycka det är lite konstigt att vi valde att städa skafferiet men det kändes som en bra idé då. Vi åt en sen middag för en gångs skull och tack vare att vi unnade oss var sitt glas vin så somnade vi båda halv tio. Glamour!

Lördag - Jag och pappa åkte till Veberöd och sprang orientering på Romeleåsen. Det var lättlöpt och enkelt. Jag gillar bättre när det är svår orientering. Men får erkänna att det var kul ändå tack vare att det var så väldigt fin terräng. Tänk att södra skåne faktiskt har lite skog att bjuda på. Sen hem till mamma och pappa på fika och vidare hem till oss för grillat.

Söndag - Mikael spelade match och barnen och jag tittade på i det fina vädret. Köpte lite blommor i blomsterhandeln bredvid. Äntligen har pelargonerna kommit, älskade, färgglada, tacksamma pelargoner! Mamma och pappa kom förbi, pappa hjälpte oss ta ner lite träd med hans nyförvärv - motorsågen. Jag planterade ut mina dahlior också och konstaterade att varenda knopp i trädgården är på väg att brista när som helst.

Vår!

 

Tittar på fotboll

I detta fina väder åkte vi ner till Förslövs fotbollsplan och kollade på när Mikael sparkade boll. Jag förstår varför de tycker det är så skoj, de där fotbollsmänniskorna. Det är något visst med att kämpa som ett lag och det är något visst med att springa sig varm en vacker vårdag.

Fem mil bort, jämte en annan fotbollsplan, slogs, puttades, sparkades en fyrabarnspappa till döds.

Hur. Är det möjligt?

Äter smör och sörplar rapsolja

Jag är så tacksam för att en kollega och vän till mig i dagarna uppmärksammade mig på vad jag väljer i kyldisken.

I början när Mikael och jag träffades hade vi alltid smör att steka i och smör på mackorna, för att det var rena genuina produkter utan tillsatser. Men sen på vägen ändrade jag åsikt. Jag läste på och konstaterade att margarin vore mycket bättre eftersom ju vegetabiliska fetter inte innehåller lika mycket mättat fett (dåligt för hjärtat enligt Livsmedelsverket) som animaliska fetter. Men även om det jag precis skrev är sant så berättade min kollega att margarin kan innehålla väldigt mycket tillsatser, palmolja och diverse E-ämnen för att nämna några av dem. Dessutom använder de lösningsmedel som aceton och bensin (?) vid framställning av fettet från vegetabilierna.

Låter inte så gott.

Alldeles nyligen kom det nya rön om att det inte finns några som helst bevis för att mättat fett är sämre för hjärtat än fleromättat eller omättat fett.
 
Så hädanefter blir det svenskt smör och kallpressad rapsolja. Kallpressad, eftersom varmpressad olja utvinns (som jag nämnde ovan) genom tillsats av kemikalier och i upphettningen försvinner alla vitaminer, antioxidanter och andra eventuella nyttigheter och ersätts av artificiella. Raps, för att det odlas i Sverige och är minst lika hälsosamt och enligt mig mycket godare än oljorna från oliv.

Kallpressad rapsolja (t.ex Bjäreolja) och svenskt smör.

Kärleksförklarar O-ringen

Redan i höstas bokade vi årets semester. En vecka i husvagnen på sommarens och årets orienteringsevent, den fem dagar långa tävlingen O-ringen.

Vet inte hur gammal jag var första gången jag deltog eller exakt hur många somrar jag sprungit men tillräckligt många för att det ska vara en stor del av min barndom. 

Hela äventyret började ofta veckor/dagar innan O-ringen. När vi, ibland tillsammans med klubbkompisar, börjar vår resa mot staden som var värd för årets tävling. Gävle, Hallsberg, Karlstad, Eksjö, Märsta eller vart som helst i Sverige. Jag har orienterat på de flesta ställen. Ibland sprang vi mindre tävlingar på väg mot O-ringen. Hallands 3-dagars t.ex och andra jag inte minns namnet på. 

Två tre dagar innan O-ringen började brukade vi vara på plats och tillslut hade hela klubben samlats på vår campinggata. Äventyret kunde börja. Annika i en av husvagnarna med sin familj, Camilla i en annan och Malin i en tredje. 

Dags att upptäcka denna nya värld bestående av Sveriges största camping. Uppbyggd enbart för tävlingens skull, på vilken fotbollsplan, golfbana, travbana som helst eller annan tillgänglig åker som kan rymma 10 000 orienterare.

Sveriges största camping med all infrastruktur och faciliteter så som vatten, sophantering och avlopp. Dessutom erbjuds ett utbud av butiker, marknadsstånd, restauranger, underhållning, service och en egen radiokanal. Evenemanget lockar deltagare från drygt 40-talet länder i alla åldrar mellan 0-95 år, på alla nivåer i nästan 150 klasser.

Tänk dig ett evenemang stort som Vasaloppet med 15 000 till 20 000 startande per lopp. Detta evenemang äger rum under en vecka, med ett nytt ”lopp” varje dag under 5 dagar. Loppet flyttar varje år till ett helt nytt ställe i Sverige, och drygt 1500 nya funktionärer måste rekryteras varje år. Lägg därtill att loppet flyttar under själva tävlingsveckan till antingen 3 eller 4 olika arenor, i det här fallet arenor i skogen där det oftast saknas infrastruktur för både el, IT, vatten och andra faciliteter så som t.ex. parkeringar. 

Så skrev Patrik Söderqvist om 5-dagars (som det också kallas) och jag tycker det sammanfattar väldigt bra vilket jättearrangemang det är.

Men det är så mycket mer än det här stora arrangemanget. För mig är det att vakna tidigt i en husvagn, äta frukost i ett fuktigt förtält och göra sig redo för dagens etapp. Gå över det daggvåta gräset de 200 meterna till "servicehuset" för att fylla på vattenflaskan och borsta tänderna, möta en konkurrent och mumla "startar du också tidigt? 9.12? Jag startar 9.23" Och retligt tillägga "Jag är ifatt dig till tredje kontrollen.." Känna nerverna pirra långt ner i magen. Ta busskortet och gå till den provisoriska busstationen som ska ta 10 000 startklara orienterare rätt ut i skogen till dagens arena. Bara busslogistiken är värd att nämna en extra gång. Avgångar var femte minut och så alla dessa busschaufförer som ställer upp att köra från tidig morgon till sen eftermiddag när de flesta hellre valt att ha semester.

Väl ute på arenan, imponeras av människohavet under morgonsolen, dras med i stämningen som speakern skapar och känna gemenskapen som drar över alla när vi reser oss upp för att inviga dagens etapp och sjunga nationalsången.

Sen sitta på spänn på sin väska, försöka skymta sista kontrollen, spana in upploppet, få tiden att långsamt ticka närmre starttiden. Långsamt. För att sen i sista minut ändå bli stressigt. Fumla med skosnörena. Har jag allt? Kompass, pinne, startlapp, var la jag nu säkerhetsnålarna till startlappen?! Nummerangivelsefickan, sulorna i skorna, är det för varmt med t-shirt under? Skit i T-shirten!

Följa skyltarna mot en av de åtta starterna, en evigt rinnande flod av spända, glada, joggande, studsande löpare. Ljudet av allas spikskor när de trampar över asfalten, knastrande musik. Ljuv knastrande, spänd musik.

Starta. Stressa. Lugn, bara lugn Cecilia. En kontroll i taget. Springa. Långsträcka, mala på. Kalhygge i 30-gradig julivärme. En bäck att svalka fötterna i. Halva banan nu. Doftande tyst granskog. Speakern. Snart kokande varmt och tungt upplopp. Mål

Mina ben skakar och jag skulle kunna dricka en kubik vatten och äta upp en häst. Tar en banan och går till duschen istället. Duschen. 200 nakna kvinnor som duschar under solen på en äng. Går det att föreställa sig någon bättre plats? Så befriande. Så naturligt. Passar på att diskutera vägval med en klubbkompis och tjuvlyssnar på en konkurrent.

Bussen hem. Laga mat på gasol, diska, tvätta kläderna för hand. Konstatera detta året också att det är helt omöjligt att få bort dynga med kallt vatten, trots dubbla påsar Y3. Allting tar en evig tid med dessa avstånd till servicehusen. Men det är semester och ingen har bråttom. Sjunker djupt ner i en brasse stol med en filt och ett glas vin utanför husvagnen, fler och fler droppar in och tillslut sitter hela klubben i en ring. Barnen cyklandes, skrattandes runt omkring. Framåt tiotiden lägger fukten sig över gräset och över oss som för att påminna oss att snart gryr en ny dag och då börjar det om igen. Om igen i fem dagar.

Min kärleksförklaring till sporten orientering och alla underbara människor som förgyller den. O-ringen hägrar.

Väver mattor

Jag är så imponerad över Mikaels farmor. Hon väver trasmattor, stickar, syr lapptäcken och stoppar kuddar som om hon aldrig gjort något annat. Men det har hon, jag kan inte minnas vad hon jobbat med men jag är som sagt imponerad över hur duktig hon är på sömnad trots att hon aldrig gjort det proffessionellt.

Här är ett av alla de fantastiska konstverk hon lyckats med. Ett gubbatäcke. Varje rad företäller något och hela gubbatäcket berättar en historia om årets gång i naturen.

"Naturen. En vandring i naturen kan börja med en sen fjällvandring där i midvinterkvällen ett fängslande norrsken flammar på himlen, men kanske också ankomsten till en öppen fjällbäck som tvingar fjällämlarna att bada. Fjällriporna trycker i dalgångarnas snödrivor, för att överleva vinterns kyla. Tallkottarna hjälper många fåglar att överleva genom att lämna ifrån sig näringsrika frön, för att bidra till fåglarnas nya kullar. Så kommer våren med de allra första blåsipporna och nyvaknade stackmyror börjar synas soliga dagar, sedan exploderar vitsippsbackarna och skogarna målas vita och gröna i väldiga svep. Citronfjärilarna och andra flygfän börjar fladdra omkring. Så småningom syns de första svalorna i sin pilsnabba flykt. "En svala gör ingen sommar" säger vi, men de förebådar i alla fall sommaren. Snart kommer våra sommarblommor, rödklöver hör till dem. Den gröna guldbaggen söker föda i nyponrosorna och blåvingar svärmar runt vallmoblommorna. Ängshumlorna har bråda dagar bland Blåklockor. Vandringar i naturen kan ge mängder av intryck och upplevelser. Snart börjar blåbären att mogna och sedan får kräftorna passa sig noga i augustimörkrets vatten. I september plockar vi lingon, det "röda guldet", drar oss ut i markerna, där också svampar-kantareller och andra - brukar komma igen på sina gamla väl kända platser, men se upp för den farliga flugsvampen och leta istället efter den härliga Karl-Johan. Löven faller och bildar mattor över marken. Vinbergssnäckan kryper ner för att sova vintersömn, men i bäckar,åar,älvar,sjöar och hav simmar fiskarna omkring och sälen utanför sin kobbe dyker upp och vinkar åt oss när vi seglar förbi mot nästa år."

Hoppas att hon har möjlighet, tid och lust att en dag väva oss ett gubbatäcke med julmotiv.

Går knatteknat

Igår hängde Sixten och Ester med på orientering. Mikael, mamma och pappa tävlade, själv hoppade jag över det. Jag såg istället fram emot att ta med Ester och Sixten på sitt första knatteknat. Knatteknat är lite som det låter, en bana för de allra minsta. Kartan är skala 1:500 istället för 1:15 000 som det brukar vara och banan är inte längre än en en kilometer. På en riktig bana är kontrollerna märkta med nummer men här var de märkte med figurer så att Ester skulle veta vilken ruta hon skulle stämpla i och om hon kommit rätt.

Ester tyckte det var roligt och förstod att alla som sprang runt i skogen med karta gjorde samma sak som hon. Sixten var nöjd över priset, en påse med saft och tillhörande sugrör. Söt flytande lycka. Sen gick vi till en lekplats som låg precis bredvid TC. Jag hade glömt Sixtens jacka så han fick gå runt i min som jag lyckats vika upp tusen gånger. Vi åt lite matssäck som vi hade med oss och så småningom ställde vi oss vid sista kontrollen för att heja på pappa, mormor och morfar. Synd att jag inte tog fler kort.

På kvällen undrade Mikael om Ester skulle bli orienterare när hon blir stor och hon svarade "ja, så ska jag ta kontrollen och springa JÄTTE snabbt". Sötnöt. Men vi ska ta det lite lugnt med det här, inte börja elitsatsa förrän hon börjat skolan och blivit sådär 7-8 år.

SKÄMT! Svårt med ironi över webben känner jag. Jag kommer vara väldigt nöjd om de står ut med att hänga med mig någon gång ibland ut på en tävling. Ser fram mot att uppmuntra och låta dem hitta sina egna intressen och talanger, tills dess springer vi lite knatteknat och dricker lite saft i skogen.

Äter jordnötssmör

Något av det godaste jag vet är jordnötssmör. Finns det något godare än vitt rostat bröd och smält jordnötssmör på. Mmmums!

Och nu har jag kommit på att det inte behöver vara superonyttigt heller. Är jag sugen på något gott (läs varje kväll) så är detta numera en av mina favoriter. Jordnötssmöret från Kung Markatta - kungen av ekologiskt, innehåller inget socker, endast malda, rostade jordnötter. Och så varvar jag det med äppelskivor. Som små dubbelmackor av äpple. Gott!

Den som nu tänker att jordnötter innehåller väldigt mycket fett och äpplen socker har helt rätt. Men jag vill ändå kalla det nyttigt eftersom det inte är tillsatt socker och inga konstiga E-ämnen.


 

Badar på Laholmsbadet

Jag har fått ett så angenämt problem som att jag har semester kvar som snart brinner inne. Så jag tog ledigt idag och nästa fredag. Idag åkte vi till Laholmsbadet så att vi var där redan vid nio. Vilket visade sig vara en perfekt tid, det var knappt några besökare där så vi hade nästan bassängerna för oss själva.

Jag tycker det är så roligt att hitta på saker ihop. Sådana här små saker när vi upptäcker och upplever saker tillsammans. Samtidigt tycker jag det är viktigt att poängtera att vi inte behöver göra en massa dyra, häftiga och speciella saker. Det räcker ju egentligen med picknick i trädgården. Men jag tror det är så att jag har lite svårt för att komma till ro hemma, det är alltid något jag får för mig att göra och även om jag inte gör det så stör jag mig på att jag inte får det gjort. Inte hela tiden eller varje dag. Men ja, ni förstår kanske? Så jag tycker det är så skönt att åka iväg ibland för då kan jag släppa allt och bara vara.

Idag var vi alltså på Laholms badland och det var skoj. Jag gillar att bada och simma och hoppas att Sixten och Ester ska bli riktiga badbollar de också. När vi kom hem sov båda barnen, så då passade vi faktiskt på att hyra en film. Hunger games!! Vi lyckades till och med se halva, så nu hoppas jag på fortsättningen ikväll.

Efter det kom mamma och pappa förbi, de hade varit på Ullared och handlat. Ester och Sixten uppskattade båda både prinsessklänning och motorsåg!

 Trevlig helg!

Frågar varför

"Mamma. du ska pussla med mig!"
"Nej inte just nu, jag ska göra det här först"
"Men varför vill du inte pussla med mig?"
"För att jag ska göra det här nu"
"Men varför?"
"För att.. okej jag pusslar med dig"

Ester pekar på pusslet som föreställer "Gittan" och massa vargar och älgpluttar.. long story.

"Varför är det sånna där?"
"Det är älgpluttar som älgarna bajsat"
"Men varför har de bajsat?"
"För att de var bajsnödiga"
"Men varför var de bajsnödiga?"
"För att de hade ätit mycket mat"
"Men varför?"
"För att de var hungriga"
"Varför?"
"För att de hade sprungit långt"

Tystnad. Yes, äntligen var hon nöjd med svaret!

"Men varför springer älgarna så lååångt?!"

Mental break-down.

Följer årstiderna

Precis nedanför oss här i backen växer det stora vackra bokträd. Ofta får vi höra att det är synd att vi inte kan såga ner dem så att vi får lite bättre utsikt. Jag har aldrig riktigt förstått vad det skulle vara bra för. För mig är träden utsikten.

Jag som mer eller mindre är uppväxt under en bok tycker det är helt fantastiskt att ha dem här utanför. Så nära. Så levande. Hela huset tapetserad av dess lövverk. Alldeles snart lyser de skirt ljusgrönt för att sen framåt sommaren mörkna och ge skugga åt gräsmattan, sandlådan och gungorna nedanför. Strategiskt placerade under dess skyddande skugga.

Så småningom skiftar de i höstens brinnande färger för att tillslut bli kala över vintern och se ut som nu.

Väntande på att en ny vår ska komma och klä dem.

Promenerar vid Klitterhus

I söndags efter att släkten åkt hem gick vi en runda i skogen. Parken? Vid Klitterhus i Ängelholm. Det är karg havsskog full av små björkar och vindpinade tallar. Marken är packad hård sand klädd med många års barr och löv. Det var skönt att komma undan vinden vid havet och känna en aning till vårvärme. Vi gick genom ett av kvarteren som ligger närmst havet och imponerades av alla stora lyxiga hus och tomma sommarhus. Emellanåt pekade Mikael på några som han varit med och byggt om.

Ester passade på att ta sin eftermiddagslur i vagnen.

Och Sixten var fascinerad av allt man kunde hitta på marken. Små små löv, pinnar och kottar. De såg nästan ut som om de gick att äta. Sixten tycker fortfarande det är läskigt att gå utomhus och står mest still och skrattar. Mer fart var det när vi åkte och handlade på Willys senare, då fick han gå bredvid vagnen och titta stort på alla människor som gick förbi. Ester försökte visa vägen "Nej, kom här lilla gubben. Nej. Kom hit så går vi." Lilla Mini-me.

Sminkar sig

I ett obevakat ögonblick. "Amen mamma, jag vill också sminka mig så som du gör."

Hade gärna tagit sovmorgon

Idag hade jag gärna legat kvar länge i sängen. Estet och Sixten vaknar väldigt sällan efter sju.  Vissa helgdagar kan jag tycka det är skönt att komma upp och igång tidigt. Sätta sig ner vi 14 och konstatera att nu har vi gjort vad vi ska redan så nu kan vi bara slappa resten av dagen.

Men dagar som den här skulle jag kunna sova till lunch. Jag älskar att sova och vill påstå att jag är riktigt bra på det. Jag har ett knep som gör att jag lätt somnar om. Vaknar jag till så  får jag inte kolla helt eller tända, kisar jag bara med ögonen och vänder mig om så kan jag somna om igen och igen och igen. Bra knep.

Egentligen borde vi vara ganska utvilade. Sixten har sovit hela natten för första gången. Han har ofta sovit bra, men förutsättningen har varit att jag ligger bredvid och att han när som helst kan vakna till och gosa in sig vid mitt bröst. Men nu har han som sagt sovit en hel natt utan mig, bredvid Mikael. Nu vänder det, nu är resten av åren rena rama nerförsbacken. Eller vad säger du mamma?

Min mamma hade svårt att hålla med mig när jag för ett halvår sedan konstaterade att; "Det får vara jobbigt nu ett år eller så. De blir ju stora så snabbt och då kommer det bli mycket lättare." Jag förstår inte varför hon inte kan hålla med mig. Hur svårt kan det vara att ha en 7-åring som somnar själv, klär på sig själv, äter allt osv osv ;)

Jag är ganska säker på att jag får äta upp den där kommentaren lika mycket som jag fick äta upp precis ALLT som jag tyckte och tänkte om barn och föräldrar innan jag fick barn. För det, kan jag bara säga. Förlåt mig.

Idag har alla åkt hem igen. Det blir så tomt. Vad ska vi göra nu? Planera inför nästa gång vi ses kanske. Det blir snart hoppas jag.

Äter tårta

Igår kom alltså farmor och farfar, mormor och morfar och två kusiner och höll kalas för Sixten. Det tråkiga med att bo alldeles för långt från familjen är att vi ses så sällan, det bästa med det är att när vi väl ses så gör vi det ordentligt! Nu stannar de och sover över och på morgonen tycker Ester och Sixten det är mysigt att gå in till dem och busa. Vi äter frukost ihop och går långpromenad, kollar på Mikael som spelar match idag och planterar blommor. Får mycket gjort, samtidigt som vi umgås. Toppen!

Tårtan var uppskattad, den hade rätt konsistens och var rolig att krama mellan fingrarna enligt Sixten, och bären på toppen fick också full poäng. Tack för alla fina presenter som Sixten och till och med Ester fick. Knopppussel, en liten ratt, en Nalle Puh bok, ljudbok, en boll som lät och pengar till Sixten. En bok och en förstoringsglasburk till Ester. Tack.

Lycka är att hänga med storkusinerna!

Spelar hockey

Ni minns att jag berättade om hockeyn för någon vecka sedan, hur jag gjorde mål, hur jag flög fram över isen och hur jag kämpade.

Nu visade det sig att en kollega tagit kort på oss och resultatet av dem är inte alls vad jag hade förväntat mig. Knän som pekar inåt, shorts som kasat upp över benskydden och skridskor som liksom lutar lite utåt. Det stämmer inte alls med känslan jag hade, jag var ju grym! Jag känner mig förvirrad.

Försöker knacka kod

Jag har länge försökt att få en flik fungera med rubriken "Om" här på hemsidan. Men det verkar vara en bugg eller något för hur jag än gör så vill den inte länka till rätt sida. Fliken finns, men trycker man på den så hamnar man fel. Hur som helst, meningen är att det ska stå så här under den fliken;


Om

Lyckliga familjer är en blogg om mig och min familj gjord för de nära och kära som vi har runt omkring oss. Som vi gärna skulle vilja träffa oftare än vardagen och tiden tillåter. Här får ni möjlighet att se hur barnen växer och hur jag funderar.

Jag hoppas att alla förstår ironin i bloggnamnet "Lyckliga familjer" och inser att lyckliga familjer också får maginfluensa, njuter av vårsolen, sörjer att de nya bromsklossarna till bilen tömde hela semesterkassan, gläds åt det lilla, struntar i att städa på flera veckor och brottas med vardagen.

Fred på jorden!
Cecilia

Firar 1-åring

Idag fyller som sagt Sixten 1 år, jag har tagit ledigt på fredag så att vi kan ha kalas för honom då. Vi hade svårt att få ihop ett kalas till helgen för alla var upptagna osv, men som väl är är alla lediga utom jag, så det var ett lätt val att ta ledigt. Då kommer Mikaels föräldrar och mina föräldrar för att äta lite tårta och fira på fredag förmiddag och på eftermiddagen kommer Mikaels syster och hennes två guldklimpar. Vi bestämde oss dock för att fira honom idag ändå med sång och paket. En pyjamas, en sångpåse och en traktor i trä, från en fin leksaksbutik här i stan.

Till den som inte redan upptäckt hur enkelt det är att göra tårtbottnar vill jag bara tipsa om det här receptet. Tårtan blir 100 gånger godare än bottnar som man köper och det är dessutom svårt att misslyckas med den. På fredag när vi ska fira Sixten fyller jag den nog bara med mixade jordgubbar och lite socker. Garnerar med grädde och några "färska" bär. Hur färska de nu kan bli i mars månad. Svärmor är snäll och fixar kanelbullar och någon kaka så att det ska räcka till alla som vill komma och säga hej.

Imorgon blir en lång dag för mig. Lång men rolig. Efter jobbet tar jag bussen till Helsingborg för att träffa några tjejer i ett nätverk jag är med i. Jag har inte sett dem på ett år för att jag.. för att jag har varit i en liten bubbla kallad föräldraledighet. Men NU ska det bli jätteskoj att ses igen. Har jag förstått det rätt blir det vinprovning och lite mat på byggkonsultfirman Åkermans i Helsingborg. Åkermans bjuder, väldigt snällt och väldigt lyxigt!

Fyller år

Så var det nu ett år sedan, ett helt år sedan, min lilla son föddes och vi blev fyra i familjen. Grattis till vår lilla goding.

Tar vagnen till biblioteket

Igår skulle jag ut och springa. Men eftersom jag inte riktigt fått rutin på det än så är det lite svårt att komma ut. Och det känns inte alls särskilt kul att ha jobbat en hel dag och sen 1½ timme efter att jag kommit hem säga hejdå till barnen igen. Det är i och för sig bara för en halvtimme eller så, men ofta är det inte tiden som är det jobbiga utan själva avskedet.

Så igår när Ester sa "Men snälla mamma, snälla, jag kan väl få hänga med och springa. Jag vill också springa mamma." Så sa jag; "Okej, du får hänga med!" Jag såg på henne hur paff hon blev, det hade hon inte räknat med. Vi letade upp springskor till henne, springbyxor och springtröja osv. Och när vi var klara bestämde hon att hon nog ändå ville åka i vagnen och eftersom det börjat skymma på och bli kallt tog vi Sixtens vagn istället för hennes sulky. Han har ju en varm och go åkpåse där hon kunde sitta och ha det mysigt.

Jag tänkte först att jag inte skulle springa, jag tror att man måste ha speciella springvagnar för att de inte ska finnas en risk att de välter. Men å andra sidan springer jag inte mycket snabbare än om man går i rask takt så jag småsprang lite ändå. Tog med mig en bok att lämna på biblioteket och tänkte att det får bli målet, fram och tillbaka till biblioteket. När vi kom fram till biblioteket så hade det öppet! Vilket flyt! Så vi lånade lite böcker och pratade med bibliotikarien innan vi sprang hemåt igen.

Jag har skrivit i min blogg förut att jag älskar bibliotek, men jag tycker det är värt att nämna en gång till. Jag tycker det är fantastiskt att det finns ett ställe, som är mysigt, varmt och hemtrevligt med gullig personal och som man dessutom kan få låna hem böcker från! Underbart! Jag lånade en deckare till mig och fyra böcker till Ester och Sixten, bland annat Spyflugan Astrid av Maria Jönsson. Den var riktigt rolig.



Ester tyckte nog det var jättemysigt att få vara liten igen och ligga i Sixtens vagn och dessutom få hänga med när jag sprang. Hon lurade oss till och med att hon somnat och jag bar upp henne tyst i sängen och när jag började klä av henne sätter hon sig upp och säger "Mamma, nu vill jag inte sova mer" och flinar.

Det var ett perfekt vardagsäventyr och så roligt att hinna umgås bara med Ester på en vardag. När vi kom hem så sov Sixten redan, vilket gav mig lite dåligt samvete för att jag knappt hunnit träffa honom. Hur jag än gör lyckas jag alltid ge mig själv lite dåligt samvete, en mammas lott må tro?

Springer Hallandspremiären

Igår var alltså Mikael, jag och pappa på Hallands första vårtävling. Hallandspremiären. Min mamma var snäll och passade barnen. Ester är inte riktigt frisk än, annars hade det varit roligt att ha henne med ut på en liten minirunda. Det var underbart väder, bra arrangemang och varma duschar. Men min kondis och terrängen fick minuspoäng. Det var ris och stormfälle överallt. Jag fick klättra, ta ett löpsteg, klättra, ta ett löpsteg, hoppa över kärr, bäck osv osv.

Nä det blir till att träna mer så att jag kan flyga över alla hinder istället. Nästa helg är det tävling i Röstånga, men det missar jag nog. Då händer nämligen annat roligt. Mikaels föräldrar och syster med familj kommer och hälsar på och firar att Sixten fyllt 1 år! Ska bli skoj med besök och att träffa dem, vi har inte setts sen nyår. Hoppas alla får lov att vara friska bara, för ett år sedan vid den här tiden fick jag världens maginfluensa (i graviditetsvecka 36) när de var och hälsade på. Jag låg och kräktes hela helgen. Kul.

Springer inte en mil

Jag har kommit igång nu faktiskt, började morgonen med träning på gymmet som jag går förbi varje morgon på väg från bussen. Detsamma gjorde jag i onsdags, men då på en gruppträning som Peab ordnar gratis här på gymmet. Jag är glad över att jag lyckas komma upp i tid och jag är glad över att jag har kommit över tröskeln när man inte riktigt inser hur bra det kommer känns resten av dagen utan bara tänker på hur jobbigt det är att packa väskan.

Kanske är jag på väg till lite träningsrutiner igen för första gången på tre år. Kanske.. Kanske inte. Hur som helst, tack Camilla för att du peppade mig!
I helgen är det i alla fall dags för orienteringspremiär. På söndag är det tävling i Laholm, lagom nära. Jag och pappa åker dit och springer. Och om det är fint väder och alla är friska tänker Mikael och barnen följa med.

Jag har lovat mig själv ett par nya löparskor när jag har sprungit milen igen, men jag får inte riktigt tummarna ur. Har ingen bra runda och ingen motivation och.. och.. och. Läget börjar liksom bli lite akut. Här har vi två generationer löparskor, de högra är dem som ska ta mig runt en mil. Frågan är varför jag sparat de vänstra överhuvudtaget.

Kockar i lekköket

I julas gick jag in för att ordna ett litet leksakskök till Ester och Sixten. Ester hade redan fått en liten spis från min bror Patrik och hans Marie och jag har hela tiden haft tanken att ordna en liten kökshörna. Så i julas blev det alltså av. Och jag tyckte det blev bra. Ska jag erkänna så tycker nog jag det är tjugo gånger roligare än Ester och Sixten. Sixten uppskattar i alla fall att öppna, stänga, öppna, stänga, öppna, stänga ugnsluckan.

Tavlorna gjorde jag av gamla reklamblad, tack för dem Heberleins!

 Jag tycker de här frukterna/grönsakerna i trä från BigJigs är så fina. Tårtan är från Jabadabado. Grytor och bestick är köpta på IKEA. Tycker IKEAs är roliga för att det verkligen är deras riktiga saker de gjort i mini variant. Andra saker är från vårt kök, typ äggkopparna och citronpressen.

 

Titta en kloss mamma!